Jag försöker titta på mitt ego utan att döma och erkänner att jag ofta känner mig kärlekslös och ledsen och detta är för att jag har valt dessa känslor.

Ett kort ögonblick måste dessa syndfulla känslor ligga på altaret tillsammans med Soningen.

Skulden måste fram i dagen för att kunna helas.

Om jag ser något annat än fullständig oskuld i mina systrar och bröder gömmer jag skulden i mig själv.

Det finns ingen annan skuld än min egen.

Och när jag ser det, finns det ingen skuld.