Jag ser en värld där jag har ”skrivit” mina meningslösa tankar.

Jag ser en värld där jag tolkar och dömer allting.

Jag raderar allt jag har ”skrivit” och ser att bladet är tomt och skinande rent.

Det finns ett annat sätt att se allting på.

Jag låter Guds Ord fylla bladet och lysa upp mitt sinne.

”När din frid hotas eller störs på något sätt, såg då till dig själv:

Jag vet inte vad någonting, inklusive detta innebär, och därför vet jag inte hur jag skall reagera på det. Och jag kommer inte att använda min egen tidigare inlärning som det ljus som vägleder mig nu. Genom denna vägran att försöka lära dig själv det du inte vet, kommer den Vägledare som Gud har givit dig att tala till dig. Han kommer att inta Sin rättmätiga plats i din medvetenhet i samma ögonblick som du överger den och erbjuder Honom den.” T 14.XI.6:6-11