”Den här dagen tillhör kärleken. Låt mig vara utan fruktan.”
Kärleken är som solen. Den finns alltid fastän den inte syns.
Allting är kärlek eller ett rop på kärlek!
Rädslan är en vädjan om hjälp. En vädjan till den Helige Ande om att Han skall tolka den på ett annat sätt.
Han skall visa mig att rädslan bara finns i mitt sinne, den är inte verklig.
Kärleken är aldrig frånvarande och det finns ingen anledning till rädsla.
Den Helige Ande ber mig titta på mina rädda tankar och se att de är falska, de har ingen orsak. De är bara påhittade av mitt sinne.
Rädsla och kärlek är de enda känslor jag är i stånd till.
”Rädsla är ett symtom på din egen djupa känsla av förlust.” T 12.I.9:1
