”Om jag är bunden, är inte min Fader fri.”

Hur ser jag på mig själv, på mina systrar och bröder, på Gud?

När jag skriver dessa ord tycks de vara åtskilda. Men de är inte åtskilda. Vi är alla Ett. Ett med våra systrar och bröder och med Gud.

Allt jag gör mot dem gör jag mot mig själv.

Om jag accepterar att jag är fånge i kroppen i en värld där allt skall dö, då är ju Gud fånge tillsammans med mig.

”Låt oss i sanningens stilla ljus medge att du tror att du har korsfäst Guds Son.”
T 13.II.5:1

Jag vänder mig till den Helige Ande och ber om hjälp med att se på ett annat sätt. Jag ber att Han skall omtolka mina galna, felaktiga tankar till kärleksfulla och omslutande tankar.