”Låt mig minnas att det inte finns någon synd.”
Vi behöver nog alla dessa påminnelser!
I alla fall jag, hela tiden. Det är så lätt att glömma vilka vi är. Det är så lätt att blanda ihop saker och ting. Att låta kroppens ögon få råda. Att döma i stället för att ha överseende och att se vad som är verkligt och sant.
Hjälp mig att låta förnuftet råda. Hjälp mig att se att det finns inte någon synd. Bara misstag som kan rättas.
”Kärleken vill bli känd, fullständigt förstådd och delad. Den har inga hemligheter; ingenting som den håller för sig själv och gömmer. Den vandrar i solskenet, lugn och med öppna ögon, ett välkomnande leende på läpparna och med en uppriktighet så enkel och så tydlig att den inte kan missförstås.” T 20.VI.2:5-7
