”Utan förlåtelse kommer jag fortfarande att vara blind.”
För en kort sekund måste skuld och Soning läggas bredvid varandra.
Skulden måste tas fram och erkännas för att kunna helas.
Om jag ser något annat än oskuld i min broder så gömmer jag skuld i mig själv.
Det finns ingen annan skuld än min egen – allt är en spegel. Och när jag ser detta försvinner skulden.
Jag ber den Helig Ande – låt mig se med Kristi ögon, med sant seende. Låt mig se min broders oskuld och skönhet så att jag kan se min egen.
”Jag är ansvarig för det jag ser. Jag väljer de känslor jag upplever, och jag bestämmer det mål jag vill uppnå. Och allt som tycks hända mig ber jag om, och får som jag har bett.” T 21.II.2:3-5
