”Jag varseblir inte mitt eget bästa.”
Varför kan jag inte låta allting vara utan att lägga in mina omöjliga och motstridiga mål och förväntningar?
Mitt sinne, mina tankar ”går på i ullstrumporna” och radar upp allt jag vill skall hända av gammal vana. Min varseblivning är opålitlig!
Och det är mitt sinne, mina tankar som styr, som är orsaken till min varseblivning.
Jag vet inte mitt eget bästa.
Hjälp mig att släppa mina egna tankar, hjälp mig att tänka med Gud! Hjälp mig att öppna mitt sinne för Rösten som talar för Gud.
Det är sinnet som lägger grunden!
”Du väljer endast huruvida du skall gå mot Himlen, eller bort till ingenstans. Det finns ingenting annat att välja.” T 26.V.1:11-12
Gud känner oss bara i frid och detta är vår verklighet!
