”Om jag är bunden, är inte min Fader fri.”
Hur behandlar jag mina bröder och systrar?
Så som jag behandlar dem behandlar jag Gud och mig själv. Detta på grund av att vi alla är Ett.
Och så detta med kroppen. Så svårt det är att ta in att jag inte är en kropp.
Så länge jag tror att jag är en kropp är jag inte fri. Jag binder mina bröder och systrar och också Gud.
Men i verkligheten, i sanning är vi alla fria. Det är bara i mina egna tankar jag är bunden och som jag binder andra.
”Ingen relation som kroppen kommer in i är baserad på kärlek utan på avgudadyrkan. Kärleken vill bli känd, fullständigt förstådd och delad. Den har inga hemligheter; ingenting som den vill hålla för sig själv och gömma. Den vandra i solskenet, lugn och med öppna ögon, ett välkomnande leende på läpparna och med en uppriktighet så enkel och så tydlig att den inte kan missförstås.! T 20.VI.2:3-7
