”Guds Son är min identitet.”

Vågar jag tro det?

Vill jag tro det?

Ibland är jag nöjd med att vara ett ego, en kropp.

Jag förstår inte vem jag i sanning är!
Jag förstår inte vem min broder i sanning är!

Jag är oskyldig som Guds helige Son. Jag är vacker och skinande och kärleksfull. Vågar jag tro detta om mig själv och mina bröder?

Jag är kärlek. En kärlek som tar hela världen i famn. En kärlek som inte har några gränser. Guds kärlek finns i mig. Jag är Hans förlängda arm.

Det är vad allting går ut på! Att alltid vara i denna Guds kärlek, omfamnas av den, omfamna alla och dela den med alla. Vågar jag?

Hjälp mig att känna mitt Själv som den kärlek jag är.

”Endast du kan beröva dig själv någonting. Motsätt dig inte denna insikt, för den är i sanning början till att ljuset bryter fram.” T 11. IV.4:1-2