”I min försvarslöshet ligger min trygghet.”
Jag sitter tyst och väntar på Gud.
Jag tackar Honom för att Han alltid är med mig.
Jag låter Honom tala om för mig vad jag skall göra.
Jag väljer Kristi styrka i mig i stället för min egen svaghet.
Jag sträcker ut min inre styrka och min kärlek och känner att den kommer tillbaka till mig.
”Be inte om att bli förlåten, för detta har redan skett. Be hellre om att få lära dig hur du skall förlåta, och till ditt oförsonliga sinne återställa det som alltid var.” T 14.IV.3:4-5
