”Jag är ande.”
”Jag kommer att acceptera min roll i Guds frälsningsplan.”
Jag är fri!
Ingenting kan begränsa mig.
Inte min kropp, den mänskliga varelse i en kropp som jag ibland tror att jag är. Det är bara en begränsad erfarenhet, begränsad till en viss tid.
Det finns inget ”tak”, varken uppåt eller neråt eller hit eller dit.
Ingenting är omöjligt. Så är det bara. Det är bara att acceptera.
Jag är så som Gud skapade mig.
Det är min uppgift att acceptera det, att acceptera Soningen för mig själv och för min broder som är del av mig och vi är alla del av Gud.
Jag förlåter mig själv och hela världen. Jag accepterar Soningen för mig själv och sträcker ut den till alla.
