”Jag är Guds egen helige Son.”
Det är min sanna identitet. Det är vår sanna identitet.
Jag söker och finner barmhärtigheten i mig själv. Jag visar världen barmhärtighet. Jag ger det jag vill ha.
Min ena dotter gör en elkonvertering idag. Hon har hjärtflimmer. Hennes kropp behöver stämmas som det instrument den är så att hon kan vara den starka kanal för kommunikation mellan Gud och Hans heliga Söner.
Vår identitet går bortom kroppen.
”Jag är Guds egen helige Son. Jag kan inte lida, och inte känna smärta; jag kan inte lida förlust, inte heller misslyckas med att göra allt som frälsningen ber om.”
I dessa ord ligger en befrielse för mig själv och världen. En befrielse från mitt förnekande om vem jag är.
Jag är som Gud skapade mig, helig, syndfri, kärlek och evig. Vilken härlig musik för mina öron: vi är eviga varelser oberoende av tid och rum.
I det heliga ögonblicket accepterar jag Soningen för mig själv. Jag känner igen min sanna Identitet som Guds Son. Jag går ut i världen och delar denna sanning.
”Utan ängslan är sinnet helt välmenande, och eftersom det utsträcker välvilja är det välvilligt.” T 6.III.3:6
