”Jag skall dra mig tillbaka och låta Honom visa vägen.”
Jag behöver inge göra någonting av mig själv.
Jag är fri, fri att förena mig med Gud.
Jag är fri att vandra vägen fram med Honom.
Jag är fri att lyssna endast till Hans Röst, stilla och säkert och tålmodigt.
Jag tar Hans Hand och vandrar lyckligt vägen fram.
Jag lever i världen
men inte av världen
jag är som förr
fast gladare och lyckligare
Jag låter sanningen visa vägen
jag lär mig att se bortom illusioner
jag är som förr
men ändå inte
Gud har öppnat för mig en väg
bort från oro till jubelsång
här går vi tillsammans
och vägen leder hem till Gud
Tryggt och försiktigt trampar vi stigen fram
vi har inte bråttom
vi väntar på Honom som leder
vi låter Honom visa vägen.
”Det sinne som menar att allt det vill ha är frid måste förena sig med andra sinnen, för det är så friden uppnås. Och när en önskan om frid är uppriktig, ges medlen för att finna den i en form som varje sinne som ärligt söker efter den kan förstå.” Lektion 185.6:1-2
”Friden bor i varje sinne som stilla accepterar den plan som Gud har fastställt för dess Soning, och som överger sin egen.” T 14.III.12:4
