”Mitt sinne innehåller endast det som jag tänker med Gud.”
”Jag skall acceptera Soningen för egen del.”
”Endast frälsningen kan sägas bota.”
Jag tillåter Gud att befria mig från all skuld.
Jag släpper alla dömande tankar om mig själv och alla mina förminskande tankar.
Jag accepterar att jag inte är mitt ego, att jag inte är en kropp.
Jag är inte det jag trodde jag var. Jag accepterar Soningen för egen del.
Det innebär att jag kan se på mitt ego utan att döma det, och se att det bara är ett galet misstag som kan rättas.
Jag ser på mig själv med kärlek.
Frälsning är att släppa all skuld.
Jag kommer till Guds altare med alla mina tankar om skuld. Lägger dem på altaret och ser dem försvinna. Där ligger skulden bredvid förlåtelsen ett ögonblick. Gud kommer för att göra anspråk på det som är Hans Eget.
Så jag projicerar ingenting utåt. Jag äger det, jag vänder spegeln mot mig själv och ber den Helige Ande om hjälp. Han skall lära mig de enkla regler som talar för sanningen.
