”Jag är fast besluten att se tingen på ett annat sätt.”
Även en svag antydan till irritation är inte någonting annat än en slöja som lagts över ett våldsamt ursinne.
All min ilska, min irritation är i själva verket riktad mot mig själv. Jag är så rädd för att ha förlorat Guds Kärlek och jag tror att om jag projicerar ilskan ut på något annat än mig själv så försvinner jag den.
Men så är det inte, jag måste våga se rädslan i ögonen och göra mig fri från den.
När jag har återställt rättsintheten hos mig, sorterat bort det falska från det sanna är jag fri.
När allting är värt att älska finns inte längre någon anledning till rädsla.
