”En meningslös värld framkallar rädsla.”
Jag känner igen det meningslösa, det existerar inte. Det är bara mitt egos bilder av något som inte finns.
Men jag tror att det finns och agerar som om det finns.
Jag erkänner det meningslösa. Det väcker ångest i mig när jag känner mig ensam, då jag tävlar med Gud.
Men jag har svårt att förstå att jag skulle tävla med Gud. Precis så som det står i texten. Jag vill ju bara väl, jag försöker bara vara till lags, jag vill att ni ska se mig, tycka om mig, jag vill visa att jag kan …….
Mitt ”andliga” ego som ofta är så subtilt, så tyst, så stilla, så smart och som lurar mig så ofta.
Nåja,
jag tränar, jag väntar, jag lyssnar, jag lägger ner mina vapen, jag inser att jag är ingenting av mig själv, jag är allt i Gud. Jag vill vara värd åt Gud!
”Mirakler innebär frihet från rädsla. Att ”sona” innebär att ”göra ogjort”. Att göra rädslan ogjord är en nödvändig del av miraklens Soningsvärde.” Princip nr 36