”Jag ”offrar” rädslan med glädje.”

Jag glömmer bort alla mina roller,
som hustru, som mamma, som dotter, som farmor, som mormor, som kvinna, som vän etc etc

Med alla mina svälvpåtagna roller följer en mängd rädslor,
som yttrar sig lite olika,
men de är alla rädslor.

Jag påminner mig om att jag är Guds Son,
som möter andra som är Guds Son.
I min broder ser jag mig själv.
Om det är något jag inte vill se eller höra,
kan det vara så att jag skall gå därifrån.
Är jag osäker – frågar jag Rösten som talar för Gud.

Miraklet är det enda jag för närvarande behöver bekymra mig om.

Mirakler förenar mig med min broder,
de är sant mellanmänskliga och leder till sann närhet.

”Mirakler innebär frihet från rädsla. Att ”sona” innebär ”göra ogjort”. Att göra rädslan ogjord är en nödvändig del av miraklernas Soningsvärde.” Princip nr 26