”Jag är ande.”

Ande är jag, en helig Guds Son,

fri från alla begränsningar,

trygg och helad och hel,

fri att förlåta, och fri att rädda världen.

Jag blir hela tiden påmind om att jag tror att jag är en kropp,

såväl som ande.

Som igår när jag fick en stark, stark kramp i mina ben,

mina två ben

som symboliskt visar på illusionen om en splittrad identitet.

Men jag är inte en kropp,

jag är fri,

jag är som Gud har skapat mig.

Jag kan inte nog ofta påminna mig om detta,

det är så svårt att greppa, att ta in och förstå.