”Kärleken skapade mig lik Sig Själv.”

”Kärleken hyser inte agg.”

Jag ser på min broder som han är.

Jag låter mig inte hindras av mitt egos spegel av honom.

Mitt ego som vill se fel och brister.

Jag kommer ihåg att det är bara mina egna fel och brister jag ser.

Jag ser utan irritation och dömande. Jag tar ett steg tillbaka och låter Honom leda vägen.

Jag läser psalm nr 368, den säger:

Blås på mig skaparvind,

eviga andedräkt,

så att till kropp och själ

jag blir renad och hel och läkt.

Gud sänder Anden ut,

jorden förnyas då,

låt också genom mig idag,

Herre, din livssröm gå.

Stridiga viljor bryts,

söndrar och river ner,

rakt genom allting, ont och gott,

Gud, låt din vilja ske.

Blås på mig skaparvind,

eviga andedräkt,

död finns ej då. Ur stoft till liv

skall jag av dig bli väckt.