”Jag ser alla ting utifrån hur jag skulle vilja att de var.”

Jag ser det som jag tror finns och jag tror att det finns eftersom jag vill att det skall finnas.

Jag ser en liten ekorre som söker efter mat, några fåglar som kollar i fågelboet efter frön. De är hungriga, det är kallt och minusgrader, de behöver hjälp med mat, dags att köpa mat till dem.

Jag ser mina orkidéer, de flesta vilar sig nu men har nya stänglar allihop. De vill ha sparsamt med vatten och mycket kärlek.

Alla vill frälsa världen på något sätt. All frälsning går ut på att frälsa sig själv. Allting jag ser är en aspekt av mig själv. Min uppgift är att acceptera Soningen för mig själv. Jag är ingen och alla på samma gång.