”Förlåtelse är den enda gåva jag ger.”

”Endast lyckliga syner och ljud kan nå det sinne som har förlåtit sig självt.”

I går träffade jag min ACIM-grupp. Vi firade min födelsedag. Bland annat fick jag en skiva med Sissel Kyle – Välkommen hem. Vi lyssnade till den första låten som heter just Välkommen hem. Jag uppslukades av orden, sången, musiken och mina kära vänners ögon och sinnen. Jag kände i mitt hjärta hur jag blev mottagen hemma hos Gud och där stod alla mina kära vänner. Glädjetårar flödade. En så kär symbol.

Mer och mer känner jag denna gudomliga glädje, en stilla stormande lycka att vara hemma hos Gud. I allt. Det spelar ingen roll vad jag gör. Nyss rensade jag svamp hemma hos min dotter. Vilken gåva att få ta hand om skogens läckerheter.

Allting är symboler och lektioner som Gud vill att jag skall lära mig någonting av. Även de så kallade tingen som inte är klassade som bra eller goda, de är enligt vår uppfattning dåliga. Men det är ju bara vår dom över tingen. Jag har lärt mig att tacka för allting som sker, jag har lärt mig att se på saker och ting på ett annat sätt om jag känner obehag eller irritation i mitt sinne. Ja, om jag känner annat än kärlek och ljus och glädje.