”Jag skall inte vara rädd för kärleken idag.”

Jag går ut ur illusionen om vad jag tror att jag är.

Jag går ut till sanningen om mig själv, att jag är så som Gud skapade mig.

Jag går ut genom att förlåta mig själv. Jag förlåter mig själv för att jag trodde att jag var speciell.

Jag går ut ur min kropp och ser att jag är inte min kropp. Kroppen i sig har inget mål. Den följer sinnet och hur sinnet ser på saker och ting.

Jag väljer att se kroppen som ett medel för att hela, ett medel för att kommunicera, som ett instrument jag lyssnar till.

Jag ber om ett mirakel. Jag ber om en förändring i mitt sinne. Jag ber om att se med förlåtande ögon, med kärleksfulla ögon. Jag ber om att inte vara rädd för kärleken.