”Endast mitt fördömande skadar mig.”

Jag glömmer allt som inte är NU.

Jag ser allting på nytt, så fint, så fulländat och perfekt. Jag förlåter världen och ser att ingenting som Gud skapat har något slut.

Jag är inte en kropp. Jag är fri. Jag är fortfarande som Gud skapade mig.

Varje ögonblick ger mig en möjlighet att välja. Varje ögonblick är ett heligt ögonblick bara jag ser det så. I varje ögonblick ser jag mig själv och om jag fördömer så är det mig själv jag fördömer.

Varför vänta på Himmelriket, varför vänta på glädjen, på kärleken. Det är min rättighet, mitt arv att vara lycklig och glad och kärleksfull.