”Låt inte mitt sinne förneka Guds Tanke”

Det första jag kommer att tänka på idag är bönen Fader Vår, i Kursens form.

Den finns sist i Kapitlet om ”Förlåtelsen av illusioner” kap 16, på sid 403.

Jag ber Fader Vår varje dag, oftast när jag skall somna.

Jag ber den version jag har lärt mig som liten.

Och jag ber den innerligt från mitt hjärta.

Det är en vana.

Jag vill gärna lära mig bönen i Kursen utantill,

så att den bara kommer utan ansträngning,

så här lyder den:

Förlåt oss våra illusioner, Fader

och hjälp oss att acceptera vår sanna relation med Dig,

i vilken det inte finns några illusioner och där ingen någonsin kan komma in.

Vår helighet är Din.

Vad kan det finnas i oss som behöver förlåtelse när Din är fullkomlig?

Glömskans sömn är endast ovilligheten att minnas Din förlåtelse och Din Kärlek.

Låt oss inte inledas i frestelse,

för det är inte Din Vilja att Guds Son skall frestas.

Och låt oss endast ta emot det Du har givit,

och endast acceptera detta i de sinnen Du har skapat och som Du älskar.

Amen