”Kärleken skapade mig lik Sig Själv”

Jag är kärleksfull och fullkomlig i evigheten.

Men när jag begränsar mig till tiden,

när jag tänker och agerar enligt tidsmattan som rullades ut vid separationen,

så fastnar jag i tankar om då, nu och sedan.

Det är ju dessa tankar om rädsla för att det jag tänkte igår skall hända i morgon,

som jag vill tysta.

Det är ju dessa tankar som kallas ”normala”, som ger mig en falsk självbild.

Det är ju dessa tankar som ”mal” enligt mitt egos ”normer” som jag vill tysta.

När jag påminner mig om att ”kärleken skapade mig lik Sig Själv”,

så tystnar mitt ego för en stund.

Jag fylls av den Helige Ande och Rösten som talar för Gud,

och det finns ingenting som jag inte kan göra.